Ett får du icke, förrän oändligheten vara nådd, förgäta.
Detta torde du ha en vetskap om.
Detta får du icke ha förträngt ur din känslovagga.
Då det har förtvinat ur ditt sinne,
bliva det icke ens ett minne.
En viskning voro det enda som funnes kvar
en viskning om detta som en gång var.
En viskning kan ej länge hålla ut,
den delar sin själ med den ömma vind,
tills denne slutligen dör ut.
Så giv mig detta,
ja, lova mig ett enda.
Detta må du med din själ sammanfläta.
Detta får du icke ens i dödens rike förgäta.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar