Slut!

Totalt tömd på all energi. Denna dagen var påfrestande!
Men jag har så många tankar, jag har så mycket jag vill få fram. Men när man är van att klankas ned på och inte tas på allvar, bara för att man är ung och "oerfaren".. då törs jag inte utan tvekan häva ur mig mina idéer, fast jag är mer än 100% säker på min sak, jag vet vad jag gör. Det här är mitt kall. Det låter löjligt, men jag kan barn. Det är det här jag gör bäst!
Sen finns det så mycket jag har kvar att lära!

Och än idag har jag svårt att släppa vad jag såg på tv i lördags. Dokumentären "Bulgariens övergivna barn" en dokumentär om barn med funktionshinder som bor på ett slags hem. Där de behandlas kallt och kärlekslöst, där de är undernärda och misshandlas. Där de dör av svält och brist på mänsklig värme, omtanke och kärlek. Klippet jag lade upp igår är från den dokumentären. Se den, det finns massor med klipp på tuben. Jag säger bara att hur kan vi tillåta att att våra medmänniskor behandlas så illa...

Ingen kan göra allt, men alla kan göra något! Det är den lilla tanken som räknas och som tillslut gör den stora skillnaden!

Nu måste jag lätta mitt tunga sinne för en stund genom sångens helande krafter! För på torsdag är det äntligen dags igen, efter två veckors väntan..